söndag 30 september 2012

Lidingöloppet 30km det gick vägen!

Det var till Lidingöloppet som jag skulle va i bra form, ha löpptränat massor och samtidigt springa min längsta distans någonsin på en bra tid!
Nu ville ju ödet nått helt annat först problem med benhinnor som tog ett par veckor att läka sen kom en inflammation i vänster knät även kallat "löparknä" som har suttit i ett par veckor även att jag vilat från löpning och vart hos sjukgymnast med laser/ultraljuds behandlingar osv och som inte det vore nog så skulle jag bli genom förkyld en vecka innan så förutsättningarna har inte vart dom bästa.

Jag bestämde mig ändå för att åka upp och prova, göra mitt bästa och se vad som händer...

Vi startade hemifrån ca 09:00 då skulle vi ha rätt många timmar på oss upp innan min start som skulle gå 13:40 och hitta rätt  men stora köer gjorde att vi var på plats i Lidingövallen 1timma innan start och när jag fått ut nummer lapp/bytt om osv så går starten om 25 min stressigt då det var 1.8km till start området, han ditt med lite marginal så man kunde värma upp i alla fall.

När start skottet gick så försökte jag bara ta det lugnt i stressen som lätt blir i början och det var rätt geggigt i mitten på banan så alla drog sig ut mot sidorna på fältet vilket gjorde att man fick gå visa bitar sen rullade det på rätt snabbt hade 5km gått sen 10km utan större bekymmer när jag började närma mig 15km så började knät göra rätt ont och varje steg kändes i sidan.
Vid 20km började smärtan nästan bli olidlig det gjorde ont ända från knät och upp längs sidan till höften och tankarna började komma om man inte skulle ta o bryta men jag tar nån km till o sen en till o en till osv 25km skylten dök upp och jag kände att nu borde jag nog kunna klara det om jag så ska gå det som är kvar vid det här laget kunde jag inte springa uppför och knappt springa nerför smärtan vart alltför intensiv.
De sista 5km fick jag springa, gå, stanna och stretch osv hela tiden vilket var lite frustrerande för jag kände mig rätt fräsch konditionsmässigt, man känder på nått sätt att det går att springa på men kroppen säger i från.
En otroligt känsla att komma in på upploppet och se alla människor stora skärmar höra speakern skoja lite med folk som närmade sig mållinjen och klockan stannade på 3t 54min vilket jag är otroligt nöjd med efter alla problem som vart.

Jag kommer uppdatera lite senare med lite bilder osv ska bara få ordning på dom.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar